Caroline Johansson

I dag är jag uppe med tuppen. Ärligt talat så har jag varit klarvaken sedan klockan fem. Då åkte min hårt arbetande man iväg och jobbade. Nu kollar jag på mysreportage på ettan. En reporter testar dubbade gympaskor och de verkar fungera bra. Grattis.

Förra veckan halkade jag omkring på stigen nedanför vår lägenhet. Då springer tre hurtbullar förbi mig i sina gympaskor. Jag kunde inte förstå hur de kunde springa på den glashala backen så jag vände mig om för att se om de ramlade på den isfläck som nästan kostat mig mina hälsenor. Men icke. Hurtbullarna sprang utan problem över isfläcken. Varför? De måste helt enkelt ha dubbat sina gympaskor! Grattis.

Om en timme ska jag iväg och träna. Det känns bra. Jag är på g!

/C

Nytt år nya möjligheter. Nytt år nytt gymkort.

Jag är trött på att vara otränad. Träning var mitt liv från att jag var nio till 16 ungefär. Sen fick jag körtelfeber och motivationen försvann. Nu saknar jag basketen fruktansvärt mycket. Men för att orka spela en hel match krävs uthållighet och det är något jag inte har. Därför satte jag mig på en spinningcykel i dag och satt kvar där i 45 minuter. Ja, jag trampade ju en sjuhelsikes massa också så klart...

Nu: hemmafruarbete
Sen: Willys

Tjo!

/C