Caroline Johansson

Denna dagen började inte bra - alls.
Jag trallar ut till bilen, skuttar på tå för solen skiner och jag har ätit en stadig frukost.
Jag sätter nyckeln i bilen och upptäcker att fönstret på förarsidan är krossat - totalt.
Varför? Undrar jag då. Idioterna hade inte ens tagit mp3-spelaren som låg i bilen. Tydligen är det kul att bara vandalisera för skojs skull.
Jag polisanmälde det i alla fall. Hoppas de åker fast för det är inte kul för den utsatte.

Mamma blev som tur var inte arg, hon tycker nog mest synd om mig. Hon sade i alla fall: "Synd att de inte slog sönder den andra rutan, den som inte funkar. Det hade varit skönt att få den bytt."
Hur som helst så kom jag försent till praktiken för att jag missade bussen som inte alls gick klockan nio utan tio i. I morgon går den kvart i åtta så det är bara att gå upp med tuppen.

Jag får redigera nu på praktiken. Det är verkligen jätteroligt. I dag kunde ni säkert läsa om en ny boxer i en bil på motorsidorna. Den sidan hade jag redigerat - de du!

Kan inte ni alla som läser min blogg kommentera detta inlägg.
Skriv bara "hej", "tja", "tjena", "hallå" eller någon annan mysig hälsningsfras.

Jag är nyfiken och fjantig men mest cool.

" Jag älskar månen. Jag har alltid velat åka till månen.
Du är min måne och jag har åkt dit många gånger nu."

I morse när jag vaknade såg jag att världen har blivit vit igen. Jag trodde jag skulle behöva kämpa mig gul, blå och blodig för att få bort all snö och frost på bilen, men så var det inte.
Eftersom jag förberett mig på att stå där ute och skrapa rutor i en kvart, kom jag en kvart för tidigt till praktiken.

I dag har jag redigerat en bilsida och nästan gjort klart ett matuppslag. Det är hur kul som helst att redigera. Just nu är alla datorer upptagna så jag har inte så mycket att göra. Ska nog gå tillbaka nu och fråga om jag får fortsätta.

"Jag brinner för det här permanent" / Petter

Jag kommer alltid vara skadad efter alla idioter innan dig.
Som ett öppet, blödande sår som aldrig läker.
Men sy ihop mig med din ståltråd, för det är det som kärlek är till för.
Att såra och läka.

Fan, vad poetiskt.
Det är påskafton, tror jag, fullmåne är det också om jag inte missminner mig.

1. Hur gammal är du om fem år?
Då ska jag fylla 25.

2. Vem tillbringade du minst två timmar med i dag?
Erik Segerpalm faktiskt, hör och häpna.

3. Hur lång är du?
162 cm

4. Vilken är den senaste filmen du sett?
Transformers

5. Vem ringde du senast?
Robert

6. Vem ringde dig senast?
Linda

7. Hur löd det senaste sms:et du fick?
Min mobil är död men något i stil med:
Haha! Era tokstollar! Du får hälsa att han får komma och hälsa på i helgen, vi saknar honom. Jag har ont i magen. Det var lax till mat i dag och jag åt jättemycket. Vi ses sen... kram (Från Milla)

8. Föredrar du att ringa eller skicka sms?
Ringa

9. Är dina föräldrar gifta eller skilda?
Skilda

10. När såg du senast din mamma?
Den 10 februari tror jag. Det vill säga på tok för länge sedan!

11. Vilken ögonfärg har du?
Mörkbruna

12. När vaknade du i dag?
Klockan sex men jag gick inte upp förrän tjugo över

13. Vilken är din favoritjulsång?
Wham - Last Christmas

14. Vilken är din favoritplats?
Bubblan i Molkom

15. Vilken plats föredrar du minst?
Skolans offentliga toaletter

16. Var tror du att du befinner dig om tio år?
Jobbar som journalist i Göteborgsområdet

17. Vad skrämde dig om natten som barn?
Spöket som går på övervåningen i pappas hus (oftast i mitt rum)

18. Vad fick dig verkligen att skratta senast?
Den grovt homosexuelle pojken, killen, mannen - watever, som jag träffade i dag

19. Hur stor är din säng?
Lite för liten för två

20. Har du stationär eller bärbar dator?
Ehum, inget av det, men brorsan fick en i julklapp, stationär alltså

21. Sover du med eller utan kläder på dig?
Mest utan (in before ho-ho-ho)

22. Hur många kuddar har du i sängen?
Tre plus en Pirat

23. Hur många landskap har du bott i?
Två. Västra götaland och Värmland

24. Vilka städer har du bott i?
Skövde och Molkom

25. Föredrar du skor, strumpor eller barfota?
Strumpor, eller vad som helst som täcker fötter - de är äckliga

26. Är du social?
Fruktansvärt

27. Vilken är din favoritglass?
88:an (för när 88:orna går ut då är det glass-glassiiiiiigt - student 07 VH)

28. Vilken är din favoritefterrätt?
Pirat och chokladsås med banansmak

29. Tycker du om kinamat?
Ja, tjing tjong

30. Tycker du om kaffe?
Ja men inte min mage

31. Vad dricker du till frukost?
English breakfast tea

32. Sover du på någon särskild sida?
Vänster oftast

33. Kan du spela poker?
Ja, helst onykter

34. Tycker du om att mysa/kela?
Mhmmm

35. Är du en beroendemänniska?
Ja, allt annat vore lögn

36. Känner du någon med samma födelsedag som din?
Ja, min före detta lagkamrats - katt

37. Vill du ha barn?
Ja, helst två

38. Kan du några andra språk än svenska?
Engelska, spanska och några könsord på arabiska

39. Har du någonsin åkt ambulans?
Nej

40. Föredrar du havet eller en bassäng?
Havet

41. Vad spenderar du helst pengar på?
Presenter, kläder, smink och smycken

42. Äger du dyrbara smycken?
Japp, tack mamma och farmor!

43. Vilket är ditt favoritprogram på tv?
Nyheterna

44. Kan du rulla med tungan?
Ehum... whatever you want

45. Vem är den roligaste människan du känner?
Björn M Janson - utan tvekan

46. Sover du med gosedjur?
Njae, indirekt kanske

47. Vad har du för ringsignal?
17 juni med Snook

48. Har du kvar klädesplagg från då du var liten?
Nej, men mamma har säkert

49. Vad har du närmast dig just nu som är rött?
Ett spiralblock

50. Flirtar du mycket?
Nej, det behövs inte. I sådana fall med Robert när jag är på bushumör (in before "var är fjärrkontrollen")

51. Kan du byta olja på bilen?
Jajjemän!

52. Har du fått fortkörningsböter någon gång?
Nej!

53. Vilken var den senaste boken du läste?
Harry Potter och dödsrelikerna

54. Läser du dagstidningen?
Varje dag! Jag har ju praktik på en

55. Prenumererar du på någon veckotidning?
Nej

56. Dansar du i bilen?
Haha, ja faktiskt

57. Vilken radiostation lyssnade du till senast?
Mix megapol

58. Vad var det senaste du krafsade ner på ett papper?
Förde anteckningar under en telefonintervju

59. När var du i kyrkan senast?
På min brors skolavslutning

60. Vem var din favoritlärare på högstadiet?
SO-läraren AMA

61. Hur länge har du campat som längst i ett tält?
En natt

62. Vem var det som senast gjorde något extra speciellt för dig?
Min underbara pojkvän fixade en mysig glassmiddag för två på vår enmånadsdag.

YES!
Skam den som ger sig!
Efter cirka sju telefonsamtal fick jag äntilgen informationen jag ville få fram. Eller rättare sagt ett bekräftande.
Ska det vara så svårt?

Personen jag hade kontakt med tidigare valde att klicka bort mig, stänga av telefonen och totalt ignorera mig.
Men nu så... nu har jag det i min hand.

NÖJD!

Jag glömde en till person som fyller år i mars. Min klasskamrat David Hellsing fyllde 21 i går.
Tänk att jag en vecka innan skickar sms till killen och säger "fan.. du fyller ju år om en vecka!" Sen när födelsedagen väl inträffar så glömmer jag att gratta.
Dålig stil, förlåt David.

Sitter och väntar på att en man ska bli klar i ett möte. Jag har en jävligt bra story på gång här känns det som. Det ända som fattas är att personen i fråga bekräftar de fakta jag har framför mig.
Det här är jätteroligt. Tredje statsmakten säger jag bara!

Jag blir så glad när de man intervjuat är så tillmötesgående. Det här har varit en bra dag!

Jag får verkligen en kick av att vara färdig med en text. Det är förmodligen bättre än alla droger i världen. Varje gång jag ska ut och intervjua någon flyger jag iväg på adrenalin. Just den känslan av att ha lyft fram människor så de får säga sin åsikt, det är demokrati i högsta grad!
Som journalist vill jag verkligen hjälpa folk att göra sig hörda.
Varje gång jag åker ut på ett arbete, lär jag mig någonting nytt. Det är verkligen att blanda nytta med nöje.
Att hela tiden hitta utvägar på att förklara krångliga saker, är fruktansvärt roligt.

Jag brinner för det här, nu har jag fått mersmak.

Nu har jag oflyt. Jag skulle ringa och kolla upp fakta med personen jag intervjuade i fredags. Då dör hans mobil och han är inte hemma så jag kan inte nå honom där.
Får pröva igen om en kvart, då kanske han har hittat laddare eller tagit sig hem. Hoppas hoppas.
Annars, kul dag! Klar med två texter. Det känns bra.

Jag är väldigt nöjd med reportaget som jag just blev klar med, frågan var om chefredaktören var lika nöjd. När jag gick in på hans kontor för att be honom korrläsa min text kände jag nervositeten ända ut i fingerspetsarna.
Jag var verkligen nerös, jag känner fortfarande hur hjärtat dunkar i bröstet. Det har ju hänt flertalet gånger att jag och även andra i klassen varit jättenöjda med arbeten som sedan läraren sågat.

Nu börjar jag lugna ner mig. Han tyckte det var väldigt bra skrivet.
Det enda var att jag skrivit miljoner i stället för miljarder, och jag hade skrivit går åt ljuset i stället för mot. Det sistnämda är nog dialektalt. Man ska inte alltid skriva som man pratar.

Det snöar. Det kunde man inte tro i går när solen sken,
Jag är nästan färdig med artikeln, den blir gullig.

Mars lider mot sitt slut. Det har gått fruktansvärt fort. Jag som tänkte gratulera två av mina vänner från Skövde men det har jag ju glömt bort totalt. Eller, jag vet att de fyller år och när men jag har ingen koll på datum. Tiden bara flyger iväg.

Grattis Sara Wicktor som fyllde år den 3:e mars!
Grattis Anna Spaak som fyllde år den 12:e mars, om jag inte minns helt fel!
Sen har ju Alexandra Yilmaz fyllt år också, den 6:e fick jag just bekräftat!
Aja.. förlåt att jag glömt bort er! Grattis! Nu är ni alla 20 år.

Jag väntar fortfarande på min 20 års dag...

Den här veckan blir jag ensam i mitt arbetsrum, det är tråkigt. Min rumskamrat är väldigt trevlig och ger mig alltid bra feedback på mina texter. Den här veckan får jag belasta någon annan med att korrläsa. Men förrhoppningsvis finns det inte så mycket att korra.

Jag fick lära mig en viktig sak i fredags, eller det kanske var i torsdags...
När du skriver ut "dem" eller "de", måste du ha ett pronomen i några ord före, i bisatsen eller i meningen innan. Visst, folk fattar när de läser men rent språkligt är det fel. Det är verkligen någonting jag ska tänka på.
Det är alltid kul att få kritik eftersom jag alltid lär mig någonting nytt då.

Nu ska jag sätta igång att skriva en lite  längre artikel. Jag tror att den kommer bli hur bra som helst.

Jag insåg precis hur kär jag är. Så kär att allt annat som involverar den genren i mitt liv aldrig har existerat, eller betyder någonting.

Jag sitter nu hos min käre Pirat och lyssnar på Kent. Det är en trevlig kväll, vi sitter fem pers i hans rum och bara snackar om allt och ingenting. Det är sådana här stunder man ska ta vara på.

Ur högtalarna ljuder Jocke Bergs underbara röst, jag kommer alltid älska Kent. Det de gör är så  vackert - jag älskar deras musik. Det är som högljudda drömmar.
Jag minns när jag var kanske 14 år och lyssnade sönder Kents skiva "Verkligen" som fortfarande är min favoritskiva med dem. Blandningen mellan det vackra och det fula är så fruktansvärt underbart. Låtarna på just den skiva brukar börja lugnt för att sedan gå över till ett musikaliskt kaos, det är så vackert att jag inte finner ord.

Nu sitter jag här på skolans öppet hus. Det är verkligen kul att kunna inspirera folk. En kvinna kom precis in med sin dotter, efter att ha pratat med mig och två andra som gått här tidigare, blev hon väldigt intresserad.

Sen träffade jag en tjej från Skövde. Vi har gått i samma skola några år. Hon ska tydligen komma hit och prova på att bo på internatet. Det var lite kul, hon kände igen mig också.

Nu är alla och äter och det finns inte så mycket att göra. Vi har visat upp alla tidningar och vi har även satt upp artiklar vi skrivit på praktiken. Jag gjorde också en presentation av oss alla. När jag satte ihop alla småkort så känner jag verkligen att jag saknar alla. Vår klass är verkligen hur go som helst! Efter praktiken är det inte långt tills vi åker till New York. Det kommer nog bli en resa vi aldrig glömmer. Usch vad svårt det kommer att bli när vi skiljs åt i slutet av maj.

Det här är i alla fall det bästa som hänt mig, hittils!

Jag insåg precis att mina skor är för stora. Det klappar något så in i skruvars! Inte konstigt att jag har ont i fötterna.
Ska jag behöva gå och köpa skor på barnavdelningen? Det är ju pinsamt.

Jag minns alla gånger jag köpt basketskor.
Jag: Ehh, hej. Har ni dem här i storlek 36?
Expediten: Ehum... nej.

En liten guide till alla killar

När en tjej..

Är tyst, (så rullar det med miljoner tankar i hennes huvud),
Bråkar med dig, (tänker hon väldigt djupt),
Tittar på dig med ögonen fulla av frågor, (så undrar hon hur länge du kommer vara vid hennes sida),
Svarar jag mår bra efter några sekunder, (mår hon inte alls bra),
Tittar sorgset på dig, (undrar hon varför du ljuger),
Lägger sitt huvud på din axel, (så önskar hon att du är hennes förevigt),
Smsar ofta, (vill hon att du svarar åtminstonde en gång),
Säger jag älskar dig, (menar hon det),
Säger att hon inte kan leva utan dig, (då har hon tänkt klart att du är hennes framtid),
Säger att hon saknar dig, (så kan ingen i hela världen sakna dig mer än vad hon gör)..

I går när jag satt och lunchade i min ensamhet på Dag och natt i Karlstad, satt det tre ungdomar framför mig. Det framgick av deras samtal att de gick i tvåan på gymnasiet. Jag blev lite mörkrädd av deras samtal. Lät jag också så där omomgen för två år sedan? tänkte jag.

Det fick mig även att flyga tillbaka i minnet när jag Viktor, Johan och Petter satt på Kebabhouse i Skövde. Petter beställde en kebabtallrik med ris och vi andra ifrågasatte honom starkt för detta. Det går inte att ha ris till kebab, det ska vara pommesfrittes på kebabtallriken!
Nu äter jag inte kött längre ska ju påpekas, men jag håller fortfarande med om det.

I stället för kebab på tallriken käkade jag falafel. Det var fruktansvärt gott, jag kommer att återkomma.

Jag var ju tjock när jag var liten.
Jag minns alla de gångerna då mina kompisar sprang med sina smala ben över skolgården. Jag lunkade efter så gott det gick.
Alla mellanstadiediskon när jag stod tillsammans med de andra som inte fick dansa tryckare med killarna. De andra låtarna kunde man ändå inte dansa till.
För att inte tala om ryska posten! Jag var sällan med och de gångerna jag var det, var jag livrädd för att jag skulle få pussa någon. Jag hade ju aldrig gjord det, alla andra tjejer i klassen hann före mig med det. Jag minns att jag aldrig vågade ta "kyss" när jag själv stod där i garderoben, eller något annat utrymme, för att dela ut min post.
Jag tyckte synd om den killen som skulle behöva pussa mig för att jag visste att han inte ville.

Saker har förändrats med åren kan jag säga. Mycket, om inte allt, är tack vare basketen. Jag började träna regelbundet när jag var tio år och mitt barnhull försvann. När jag var 16 hade allt fett förvandlats till muskler.
Jävlar vad vi tränade! Självförtroendet flög upp mot skyarna eftersom jag var bäst i laget under de flesta åren. Jag lyckades till och med komma med i regionslaget, trots min längd (1,62).

I dag är jag väldigt nöjd med mitt utseende. Basket spelar jag inte längre för ryggen ville inte mer. Men innan jag lade basketskorna helt på hyllan, hann jag komma med i Karlstads division ett lag.

Tack Peter Lundell för att du var en sån sträng tränare som lät oss springa tills vi nästan spydde.

Nu har jag hulkat i mig en liter vatten (jag skojar inte).
Håller på att få ont i huvudet vilket är fruktansvärt drygt. Jag har tagit massa piller så jag hoppas att det går över.
Pappa har alltid sagt att kaffe är bra. Jag har ju tagit en koffeintablett och nu dricker jag kaffe på det.

Jag hoppas på ett mirakel. Men varför får jag migrän nu? Jag har ätit ordentligt (fast okej ett mellanmål hade suttit jävligt fint just nu) och sovit som en prinsessa. Aja, det är väl hormonerna som spökar igen. Fast det är nog inget spöke jag har i huvudet, det är nog mer en poltergeist.

Nu har jag faktiskt frågat runt om någon har notismaterial eller något liknande jag kan sätta tänderna i.
Jag hade till och med tagit en koffeintablett i förberedande syfte.
Men icke.

Nu sitter jag här med kuken i handen som Björn hade sagt, men jag kan ju inte säga det eftersom det är emot naturens lag om hur en kvinna är skapad.

Kvinna ja... jag är tydligen vuxen nu. Jag ska här nedan samla ihop lite vuxenpoäng:

* Jag är 19 år (alltså över 18)
* Jag har röstat
* Jag har körkort + bil
* Jag har flyttat hemifrån
* Jag söker lägenhet i Karlstad
* Jag har en pojkvän som jag har planer på att flytta ihop med till sommaren
* Jag har praktik på Värmlands folkblad dit jag tar mig varje morgon med min bil
* Jag skriver artiklar som regelbundet publiceras i Värmlands folkblad och på vf.se
* Jag betalar bensin, mat och annat hushållsgrejs själv
* Jag tvättar själv
* Jag har två piercingar (fast det kanske hör till fjortispoängen?)
* Jag tänkte göra högskoleprovet men jag strulade till betalningen MEN tanken var god
* Jag dricker kaffe
* Jag går upp runt halv sju varje morgon för att hinna äta en ordentlig frukost och duscha
* Jag äter migräntabletter
* Jag har fått parkeringsböter tre gånger
* Jag har läsglasögon
* Jag läser minst två tidningar om dagen
* Jag lagar min egen mat och även till Robert när han inte matstrejkar

Nu kommer jag inte på mer. Det blev ganska mycket ändå. Fyller på listan senare om någonting annat som har med att jag är vuxen att göra, ploppar upp i hjärnan.

Nu skulle jag egentligen göra en lista över saker som bevisar att jag INTE är vuxen, men jag spar på den förnedringen.

Åh, jag skrev precis om ett ämne jag inte alls är insatt i. Ska bli intressant att höra kritiken sen.
Vattenstånd - det låter det!

Jag hade första jobbet klockan nio i morse tillsammans med en fotokille som också har gått på Molkoms folkhögskola. Han gillar utbildningen där minst lika mycket som jag gör.
Tydligen finns det många här på VF som gått på samma folkhögskola som jag nu läser journalistik på.

Läs artikeln som precis lades upp på vf.se.
 

Fick precis ett uppdrag. Jag ska ringa Länsstyrelsen i Västra götalands län. Oh, vad nostalgisk jag blir - än en gång.
Mitt kära hemlän!
Det är nästan att jag längtar hem en smula. Till mammas kötbullar (som jag inte längre äter för att jag är vegetarian, men de är godast i världen), mammas bullar och mammas potatismos. En kram av en rar mor skulle sitta fint nu.

Förresten... synd att nissen jag ska ringa har klickat bort mig två gånger.

Vid matbordet samtalade vi om schlager. Det är helt sjukt att man kan så mycket om just det ämnet. Alla var överens om att Carola har gjort sitt nu. Det tycker de flesta, vad jag har läst i tidningar och hört på radio.

Det som går många förbi är att Andreas Johnsson också var delaktig i förlusten. De hette faktiskt Androla.
Det är ingen som undrar hur han mår när Carola stjäl allt rampljus?

Det har hänt att jag varit med om saker som jag aldrig fått rätsida på.
Som i dag.

Jag blev påmind av en lukt som har suttit på någon jag umgåtts med. På vilket sätt jag umgicks med pojken i fråga minns jag inte men det är säkerligen med i någon av mina hjärtkrossar historier.

Det är inte en sån där illaluktande lukt, utan en sån där lukt som bildas när sköljmedel blandas med parfym.
Jag blev fruktansvärt nostalgisk men jag kan inte minnas vem lukten satt på.
Inte för att det spelar någon roll men jag blir bara nyfiken på grund av min reaktion.

Jag höll på att skriva följande i en artikel:
Hon berättar att politikerna ofta är tillmötesgående.
- De är alltid öppna för förslag.

DET RINGER! Det är Sigmund Freud som har en teori om detta.

På manifestationen kom det upp emot 400 protestanter.
Katolikerna då?

Jag har fått mycket att göra nu. Ska ut på två jobb om 20 minuter. Sen har jag ett reportage att gräva på tills på fredag. Incidenten med hästen som inte var kamel - börjar lägga sig nu. Tack och lov.

Det är hur kul som helst här på VF. Jag får göra mycket mer jobb än vad jag trodde jag skulle få göra. Jag hoppas verkligen att de är nöjda med mig. För jag är väldigt nöjd med min praktikplats!

Ibland saknar jag Molkom, frukosten, lunch, middag, rökrutan och allt som hör en lektionsdag till. Min klass! Jag tror jag saknar min klass. Davids vredesutbrott, Björns utläggningar (fast de slipper jag ändå inte), Merjas långa vokaler, Pepes skånska, Marijah som gapskrattar åt David när han gör bort sig, Jessicas flin, Linda och Lisas fnissande. Inte att förglömma de från Forshaga, Sofia och Erik.
Jag tror faktiskt att jag fick med alla där.

Erik spelade i Göteborg för några dagar sedan. Hans band är sjukt grymt, och vilken scennärvaro Erik har! Till och med bättre än Hardcore superstar som vi såg i lördags.

Jag har inte mått så här på snart fyra månader. Jävla hormoner.
En light-version av depression i samband med hormonförändringar i kroppen.
Ibland är det fruktansvärt drygt att vara tjej.
Hoppas verkligen det går över i dag.

Den texten jag blev så nöjd med, den med politikerna, föll på en bildtext.
Det stod att en kvinna red på en kamel när det var en häst. Kollade upp det och det var faktiskt jag som hade klantat mig - rejält. Kameler finns väl inte ens i Mongoliet? Fruktansvärt pinsamt!
Nu får jag skärpa mig. Uppmärksamhet!

Åh, jag vill bara lägga mig i fosterställning och bryta ihop totalt. I dag är jag vek.
Jag tänker kompensera med att göra ett bra arbete i dag. Hoppas verkligen jag lyckas.

När jag kommer hem ska jag låsa in mig på mitt rum. Jag tror att jag behöver lite Carrotime.

Var är Linda? Jag hittar inte till Norrstrand - skit också.

Läs min artikel förresten.

Danmark kom till Tingvalla - jo det är sant!

En kram till den som hittar det särskrivna ordet i ingressen!

Det var tur att jag åkte extra tidigt i morse till jobbet. Min medarbetare Linda hade "sovit över" som hon kallar det. Det betyder att hon försov sig, sovit över tiden. Det är ganska klyftigt sätt att beskriva det på.

Jag och Linda kom precis tillbaka från en invigning. Som vanligt åkte vi fel eftersom ingen av oss är här ifrån. Av en ren slump hittade vi till slut. Eller okej, det var Linda som hade ögonen på vägen och såg stället vi skulle till. Jag måste erkänna att hon har fruktansvärt mycket bättre lokalsinne än vad jag har.

Nu sitter jag och ska få ihop en artikel av det här. Det kommer gå lysande. 1690 tecken redan. Så går det när man är väl förbered.

Ännu ett steg mot sommarjobbet.
Jag hade ett enskilt samtal i dag med nyhetschefen. Han tycker att jag skriver moget, att jag koncentrerar mig bra på artiklarnas vinklar och att jag skriver bra ingresser. "Absolut ska vi kunna fixa en plats åt dig här i sommar", sa han. Men chefredaktören har sista ordet.
Fast det ska inte vara några problem trodde nyhetschefen.

Sen ska jag få göra ett reportage om en by som går i spillror.


Kaffe.

I går firade jag och Robert en måndad som pojkvän respektive flickvän.
Tråkigt nog hade vi båda mycket att stå i under dagen. Jag praktiserade som vanligt på VF och han spelade in monolog och skrev manus.
Runt klockan tio på kvällen ringer min käre Pirat. Jag kommer över direkt.
I hans rum står två stolar och ett bord. Han hade till och med ansträngt sig att tända ljus och fixa cafémusik.
Jag blev bjuden på glass och chokladsås (med banansmak), till det hade han även köpt maränger och chips.
Ingen har någonsin gjort något liknande för mig! Jag blev så fruktansvärt glad och rörd, jag kunde inte sluta le.
Hur underbar får en människa bli?

Det är så skönt att den där nykära känslan fortfarande tränger på så fort jag ser dig. Du gör mig så glad, varje dag.
Jag tror att fjärilarna i magen aldrig kommer sluta flyga.

När jag var liten hade vi strikta regler hemma för godisätande. Eftersom både jag och min bror var mulliga fick vi alltid begränsat med godis varje lördag. Bara på lördagar. Detta anser jag har lett till att jag idag har ett annorlunda förhållande till sötsaker än de som fick äta godis lite när de ville under sin barndom.

I går kom en korridorskompis med en massa choklad från ett annat land hon besökt. Alla fick en chokladkaka var, minst. Jag tog faktiskt bara en, men den var slut i morse. Det är helt omöjligt för mig att spara godis. Jag vill inte kalla det att frossa men jag slukar chokladen väldigt fort (det kanske  är att frossa förresten, men det låter så äckligt).

Jag tror att eftersom jag aldrig fick äta godis på andra dagar än lördagar när jag var liten, så har det lett till att jag idiotäter för att unna mig. Jag är vuxen nu (haha), har flyttat hemifrån och bestämmer själv när, var och hur jag äter godis. Eller om jag inte äter det alls. Så är det faktiskt oftast, att jag har ett begränsat behov av att äta godis. Jag minns en gång på Konsum då jag tänkte: "Hmm.. när var den senaste gången jag åt godis?" Jag kunde inte minnas.

Mamma, tack för att jag inte fick äta godis på vardagar när jag var liten.  Vem vet hur jag hade sett ut nu?

Den här dagen är fin. Inte bara för att solen skiner utanför fönstret, utan även för att det går bra för mig. Jag har redan hunnit skriva en artikel om båtar och båtmässan i Stockholm som några båtbolag från Karlstad deltar i. (Mycket båtar i den meningen) Nyhetschefen var nöjd med min båtartikel. Så nöjd att vi fick ta en bild till den också.

Jag och min kollega Linda ska ut på jobb kvart över två. Det kommer bli bra - det blir det alltid.
Efter det ska vi iväg och ta en bild på båtarna, i Karlstad, inte i Stockholm tyvärr.

Jag har även fått kritik, mest positiv. Min rumskamrat tipsade mig om att jag måste tänka lite mer på vinkeln i artiklarna. Det är alltid det svåra men jag lyckades jävligt bra i går - det tyckte han också. Så det går framåt i alla fall. Han sa även att jag skriver väldigt bra. "Dina artiklar är välskrivna", sa han till och med.

Fy fan vad kul det här är!

I dag fick min artikel en hel sida!
Trots att jag inte är särskilt nöjd med den eftersom jag strulade till det på slutet , mer säger jag inte.

Läs artikeln här.

Hur som helst så fyrade chefredaktören av dagens citat under morgonmötet.
Huvudnyheten i dagens tidning var "Misslyckat rånförsök i Grums". På ettanbilden är rånarens huvud utsuddat men man ser klart och tydligt att han håller en daim i handen - chokladbiten daim.
Peter Franke: Hade han den som vapen?
Redaktionen: Skrattar.
Peter Franke: Han gick in och sa: "DAIM TO DIE".

Ett fullständigt jubel bryter ut bland reportrar och fotografer.

I Värmlands Folkblad läste jag i dag att "Vitaminer kan öka cancerrisk".
Det är ett gäng amerikaner som forskat fram att om du är rökare och tar vitamintillskott, löper du större risk att drabbas av lungcancer.

Cancersjuka uppmuntras till att äta mycket vitaminer men inte i tablettform. Cancersjuka får i sig vitaminerna genom frukt och grönsaker vilket verkar vara ett mycket bättre alternativ.
"Det verkar i vissa former av vitamintillskott finnas någonting som är direkt skadligt". Säger Roger Henriksson, professor i onkologi (vad nu det är för något) vid Norrlands universitetssjukhus.'

DET VERKAR och DU KAN löpa större risk att få lungcancer. Det är inte helt säkert men risken finns.

Någonting att tänka på kanske?

I morse hörde jag på radion att de yrket du absolut inte ska välja i hopp om att få jobb är följande:
Journalist.
Jävla oflyt jag har.
Därför har jag bestämt mig för att motbevisa detta. Sedan ska jag hemsöka alla som inte trott på mig och kasta ägg på deras hus. Efter det ska jag skriva med röd spritpenna på deras garagedörr: "I am Boss."

Nu händer det, när som helst.
Jag skulle bli moster sa du. Visst, vi var som systrar, men vem är jag för dig nu?
Det är fruktansvärt svårt att inse att en av de bästa vännerna jag någonsin haft, ska ha barn när som helst. Vi är lika gamla och jag känner att jag ligger efter nu, eller är det du som ligger före?

Hur som helst ska jag följa Björns råd. "Inga barn innan 25". Björn har inte alltid rätt, men han har aldrig fel.

Klockan ett ska jag ut på jobb. Förmodligen kommer det bli stressigt eftersom fotografen ska på ett annat jobb klockan två. Jag vill ta mina egna bilder! Måste få låna en kamera från skolan - synd att jag jobbar till halv sex varje dag.
Fast på ett sätt är det skönt att ta med sig en fotograf ut på jobb. Då slipper jag att tänka i "snygga bilder" samtidigt som jag samtalar med intervjuoffret. Det är tyvärr så att jag faktiskt vill visa vad jag går för också. Jag kan ta snygga bilder, väldigt snygga bilder. Ni ska få se.

Axlarna bränner. Jag tror att jag har fått inflammation efter att ha suttit vid den här datorn. Jag hukar mig känner jag nu, det är säkert inte bra. Förmodligen belastar jag axlarna mer än jag tror. Jag provar att sätta mig på ett annat sätt.
Typ om jag flyttar bakåt, låter armarna luta sig mer på bordet och jag kanske till och med ska höja eller sänka stolen. Jag är kort så jag får väl sänka den då.

Jag avslutar med att citera Hamid: "Vad gör det om 100 år?"

Jobb på gång. I dag ska jag till Kronoparken.

Jag är för övrigt en idiot. Min mobil håller på att dö och hon som jag ska intervjua kommer att ringa när som helst. Någon gång måste jag lära mig att ladda mobilen när jag ser att den håller på att tyna bort. Utan min nalle känner jag mig handikappad. Kanske gör jag så att jag åker hem till Molkom vid lunch och laddar mobilen. Eller kanske inte. Tre komma en mil är det att åka - en halvtimme åt skogen, jag tror jag får överleva dagen utan mobil. Här ska det vara en ledsen smiley.

Jag blev faktiskt fruktansvärt nöjd med artikeln i fredags. Riktigt snygga bilder till också vilket jag har min kära medarbetare Linda att tacka för!

Läs artikeln som publicerades i går i Värmlands Folkblad och på deras hemsida vf.se.