Gott båd

"Det bådar gott."
Så sade Värmlands Folkblads chefredaktör om min första vecka här på tidningen. Det känns bra.

I dag när jag och Linda lunchade på restaurang Oliven här i Våxnäs, kom det in två byggarbetare. Sådana där med riktiga bygg--byxor med hängslen. De hade även mjukiströjor som var populära i slutet av 1990-talet och självklart truckerkepsar. Ölmagarna - icke att förglömma.
Ironiskt nog stod de och tittade på sallader. Jag vet inte varför men jag finner detta fruktansvärt underhållande.
När jag tänker på byggarbetare så föreställer jag mig en halvfet man som tuggar på en kokt korv med tillhörande mos (alternativt pommes frites) från Sibylla.

Artikel

Artikeln jag skrev i går hamnade inte i tidningen. Det var lite tråkigt. I stället kan du läsa den här.

Nu ska jag ringa optikern,  jag har ett scoop på gång. Eller något i den stilen.

Undertecknat

Läs min artikel!

Den är bra!

Smek tangenterna

Första artikeln jag skrev för Värmlands Folkblad hamnade på ettan i papperstidningen dagen efter. Alltså i tisdags. Första artikeln jag skrev i går, var första nyhet i dag på vf.se, en stund i alla fall nu ligger någonting annat där.
Nyhetschefen var mycket nöjd med det jag har åstakommit i dag. Jag intervjuade en blivande bloggare på tidningens hemsida. Jag är jävligt nöjd själv faktiskt.

För övrigt så var det fruktansvärt jobbigt att gå upp i morse. Det är det alltid när jag ligger bredvid en person som är så het att hans blod kokar. Men men.. vad vore en vaL på slottet?

Anledningen till att jag sitter och bloggar på arbetstid är för att jag behöver leka med språket. En till anledning är att jag måste lära mig att hantera tangentbordet. Vissa knappar är helt knäppa. Trycker jag till exempel in "V" blir det ofta så här : VB. Det är irriterande, men jag lär mig. Jag kan till och med skriva utan att titta på tangenterna. Fort går det också. Jag tror bara jag var tvungen att värma upp tangentknapparna lite, smeka dem och berätta för dem hur mycket jag tycker om dem.

Praktikant

Första dagen på praktiken gick strålande.
Jag började med att komma för sent fem minuter för att jag inte hittade i Våxnäs. Jag blir sedan presenterad som Caroline Johansson, (inte Karolina som vissa hade hoppats på). "Jag är från Molkoms folkhögskola och ska praktisera här i fem veckor som reporter".

Jag glömmer att ta av mig halsduken på morgonmötet. Som tur är, är jag inte den enda praktikanten. Linda är 22 år och pluggar på ett universitet som heter "Mitt" eller något liknande. Hon bjöd mig på sin inflyttningsfest som hon ska ha om några veckor. Hon var jävligt trevlig faktiskt. Vi gjorde en enkät ihop.
Jag fick faktiskt skriva två artiklar också. Jag skriver på ett tangenbord med efterblivna knappar. A-knappen ger snart upp, det vet jag.

Bilen krånglar mer än vanligt. Pappa säger att det inte är så mycket att göra åt. Centrallåset har gett upp. I dag när jag tankade var jag tvungen att sträcka mig så mycket som jag bara kunde för att få upp tanklocket innan centrallåset stängde det igen. Hoppas ingen såg mig, det var pinsamt. Jag har förstört bilen. Den fungerade bra när mamma hade den.

Några ord till dig

Det finns inget som är så underbart
som att andas in när du andas ut
Du är varm och jag är kall
Fingertoppar som möts i en lek
Kyssar som aldrig vill ta slut
Fjärilarna i magen som inte vill sluta flyga

MILLA!

Det är inte så många kvar här på internatet. Min själsfrände Milla åkte iväg utan att jag hann att krama henne farväl. Jag vet att jag har betett mig illa,usch det var ju sån här jag inte skulle bli. Ibland fastnar man i ögonblick som det inte går att ta sig ur, tyvärr.
Du ringde inte tillbaka.
Jag vill bara att du ska veta att du är helt underbar Milla Löfstedt!

Dödlinje

Åh, vad jag blir irriterad när folk inte kan vara klara med sina grejer i tid.
Varför kunde jag inte få redigera mitt eget material? Åh, fjant! Ditt material ska egentligen i papperskorgen! Deadline är deadline!

Referat

Återigen i journalistsalen, tillsammans med min vapendragare Erik Segerpalm. Till tonerna från Rooney - Tell me Soon, skriver vi referat på dokumentärfilmen vi såg i går.


Bastun i gårkväll frigjorde mina äckliga bihålor, nu mår jag bra, titta på mig!

All the while
You were in front of me
I never realized
I just can't believe
I didn't see it
In your eyes

I promise you
This time I'll see it
In your eyes <3


Måndag förmiddag

Nu spelar han på pianot igen. Ja, vi vet att du "hurt yourself today" men du envisas ändå att trycka hårdare på tangenterna varje gång.

Om en vecka har jag praktik. Jag siktar på sommarjobb, lägenhet i Karlstad och förlängt vikariat efter det. Sedan blir det jobb.

Visst, jag har varit kär förut.
Men den här känslan är helt ny. För första gången känns det så fruktansvärt rätt. Det är nog faktiskt så här det ska vara. Jag kanske är naiv och bara 19 år men den smällen får jag väl ta då. Du var värd att vänta på, den saken är säker. Alla gånger mitt hjärta blivit krossat, manglat och uppätet - det känns så fruktansvärt långt borta nu. Du har lagat det, du har lagat mig. Vi är de två sista pusselbitarna i vårat gemensamma pussel.


Ja, men det är ju så!

Just nu sitter jag bredvid Björn och lyssnar på musik från Anime-filmer. Det är väldigt avslappnande och vackert men jag förstår inte ett enda ord. Japanska skulle jag gissa på. Piano, piano, piano och flöjter.
Hittade för övrigt två lägenheter jag skickade intresseanmälan på. Bägge kan jag få i maj, det skulle vara perfekt!

På lördag blir det fest!
Jag har en vinare på rummet som bara står och väntar på mig. Den fixade Johan till mig precis innan han åkte. Hu hu hu! Nu får du ta och höra av dig snart så jag vet att du landat med hälsan i behåll!

Ny tid ny strid haha, jisses säg aldrig så.
Hur patriotisk får man vara?
Sen är jag kär också. "Hej jag heter Caroline och jag är fjorton år" Jag vill gömma mig i dina mörka lockar varje gång jag är trött på omvärlden. Fast hur kan man vara trött på omvärlden? Solen skiner ute och alla mår bra. Jag älskar Molkom.

Fint

Det är den 13 februari och vår i luften. Fåglarna kvittrar någonstans bland träden. Solen värmer från en klarblå himmel.
Det är vid just en sånt här ögonblick som alla problem i hela världen försvinner.
Det var längesen jag var såhär lycklig.

Fnaess

Gå på plankan
Bli körlhalad
Segla över de sju haven


Nu får Björn ta och bli frisk! Jag saknar min storebror.

Gårdag

I går var en helt underbar dag. Ibland är det skönt att vara lite sjuk...
Mitt hjärta slår hur hårt som helst i bröstet, men det gör inte ont, inte alls. Snarare tvärtom.

Erik brände en skiva till mig och Piraten i går kväll. Det var fruktansvärt gulligt. Undrar var han är nu den lille rackaren...


Nu har jag ett test att göra, ho-ho-ho!


Måste leva lite också

I dag sa jag hej då till Johan, nu ses vi inte på ett år. Fy fan vad jag kommer sakna dig min bästa vän! Usch... men du kommer ha så jävla kul! Man måste leva lite också!!!

Bilen krånglar mer än någonsin.
Men det gör ingenting för jag är glad ändå! I morgon åker jag tillbaka till Molkom igen. Jag ville ta med alla hit till Skövde, det känns så konstigt utan alla. Men i morgon kommer Västgöttarna hem igen- woho!

Sista dagen i SkUvde

I går var det avskedsfest för Johan Bergsten som drar down under på tisdag. Det var riktigt trevligt att träffa alla gamla polare igen, trevligare än jag trodde faktiskt. Ellinor och Therése blev mostrar i fredags. De visade bilder på det lilla miraklet, Felicia ska hon heta.
Johan fick ett jättefint kollage jag hade skrivit ut på skolans färgskrivare. Nu kommer han inte glömma mig i första taget haha!

Nu väntar jag på att Johan ska vakna. Vi ska käka pizza. Sista dagen nu innan jag åker tillbaka till Molkom, sen ses vi inte på ett år. Det känns konstigt. Huvudsaken är dock att Johan får the time of his life.

Jag har tagit två migräntabletter och en koffeintablett
, det hjäler faktiskt med koffein. Jävla migrän och jävla vin. Fast det var kul så länge det varade.

I morgon åker jag och Fredrik från Skara klockan 06.30,
med destination Molkom. Det kändes konstigt att lämna bubblan i fredags, speciellt nu när jag seglar på rosa moln över de sju haven.

word


bara ord.

den där
känslan som jag aldrig har trott på

när du minst anar det

Mest glad

Sista dagarna i Molkom innan Skövderesan har varit lite utöver det vanliga.
Jag har sluppit att vakna ensam. Du gör mig väldigt glad.

Ellinor kikade in en stund.
Hon har äntligen lyckats att ta "det där jävla körkortet". Grattis.
Nu väntar jag bara på att Johan, a.k.a Australien-mannen, ska höra av sig.
By the way så ska mamma färga mitt hår nu (ho- ho -ho).

En hjälte i vardagen

Jag sitter ensam i journalistsalen och plötsligt öppnas dörren. Där står Henrik från S-linjen. Han skuttar fram till mig där jag sitter vid datorn.

- Hej, vad heter du? frågar han.
Jag, som alltid har varit övertygad om att Henrik är en tjej, blir förvånad av hans plötsliga påhopp.
- Jag heter Caroline, vad heter du?
- Henrik.... vad gör du? (egentligen en Richard replik)
- Jag kollar min mail, vad gör du? svarar jag och kan inte låta bli att le åt situationen.
- Jag smyger... utan att lärarna vet! säger han i en viskning, som om han tror att han ska bli upptäckt.
- Okej... vad busigt.
- Mmm..
Sedan börjar Henrik att mumla något i stil med "mm.. ja det gör vi". Efter det säger han:
- Ja, men vi ses då.
- Ja det gör vi, hej då Henrik.
Efter det smyger han ut ur journalistsalen. Han vänder sig om i dörren och ler mot mig.

Henrik har aldrig sagt ett ord till mig.
Hur som helst så lyste han upp eftermiddagen med sitt genomgoda leende.

Mest skoj

Tolka det precis som du vill. Det är dock mest för Eriks skull. För att han sjunger den så vackert.

I'm holding on your rope
Got me ten feet off the ground
And I'm hearing what you say
But I just can't make a sound
You tell me that you need me
Then you go and cut me down
But wait...
You tell me that you're sorry
Didn't think I'd turn around and say..

That it's too late to apologize, it's too late
I said it's too late to apologize, it's too late

I'd take another chance, take a fall, take a shot for you
And I need you like a heart needs a beat
(But that's nothing new)

I loved you with a fire red, now it's turning blue
And you say
Sorry like the angel heaven let me think was you
But I'm afraid

It's too late to apologize, it's too late
I said it's too late to apologize, it's too late

It's too late to apologize, it's too late
I said it's too late to apologize, it's too late
I said it's too late to apologize, yeah yeah
I said it's too late to apologize, a yeah

I'm holding on your rope
Got me ten feet off the ground...

Skriver

image31
Jag och Erik sitter just nu och försöker få ihop var sin fackartikel. Det går sisådär. Vi är överens om att den här uppgiften suger. Snart är det mat i alla fall, så vi kan få komma här ifrån. Milla kom in nyss och fick psyk-bryt. Vi får kramas lite senare.

För övrigt

Kollade just i en bilddagbok som tillhör en före detta klasskamrat. En av hennes vänner är tillsammans med någon som är sjukt lik den där lilla turken jag kunde dö för när jag var 16.
Nu är jag 19 och kan nog inte tänka mig att dö alls.

Jävligt mysig kväll i går för övrigt. Fast filmen var kass. "För starka kontraster, dålig dialog", som filmnörden Robert sa. Det stämde säkert. Jag blev rädd i alla fall.
I kväll blir det bastu och folköl!

I morgon

En tråkig tisdagkväll.

Kvällen började med att jag brände upp några fotografier.
Nu finns de inte kvar och kan inte längre påminna mig om att jag en gång var lycklig.
Jag ska bli ännu lyckligare nu.

I natt

I natt fick jag ett sms. Du skrev att du "verkligen saknade mig".
"Du ska ju bli moster nu", sa du i somras. Nu är det dags snart, det är helt otroligt. Tiden går alldeles för fort.


hum-dum från humlegården

Det är mycket som snurrar i mitt huvud just nu. Jag vet att jag gör ett misstag om jag forsätter att hålla inne "off" knappen. Tyvärr får den vara aktiverad ett litet tag till.

I går var det uppesittarkväll på Gamla, av alla olika slag.

Jag, Erik och Piraten satt uppe till halv fyra och kollade på film. Tre stycken hann vi med. Den sista började att hacka i slutet. DVD:n på Gamla är inte riktigt så bra som den borde vara. Jag hoppas vi ser klart filmen i kväll.

Marijah använde mig och Erik som modeller i reklam-grejen för journalistlinjen. Bilderna blev riktigt fina faktiskt, jag ser nästan vuxen ut! Jag och Erik blir fruktansvärt bra på bild.

RSS 2.0