Caroline Johansson

Ni kommer aldrig att komma upp hit. Jag tänker heller inte komma ner fast det är ensamt här uppe på min pedistal. Hellre sväva bland moln än att  i kylan bli jagad av vargar. En gratisbiljett ligger på bordet. Jag tänker inte använda den, det är helt galet. Ibland är det svårt att andas men så är det.

Tidigare idag gick jag förbi S-linjens klassrum. En kvinna sitter då där och målar. De andra var inne i den offentliga datasalen bredvid. Ljudet av dålig musik fräter sönder mina redan skadade trummhinnor. Va fan gör dem egentligen?

Jag ställer samma fråga till mig själv och märker att jag inte får något vettigt svar. Vi är inte så jävla mycket bättre själva.

Om bara Björn kunde sluta slösurfa någongång. Jag vill ut och göra skolan osäker med mina giftpinnar. Det är jobbigt att tänka så mycket. Jag hatar att vara en brud i lyxförpackning.