Hur mycket jag hatar mig själv

Det värsta är att jag är så fruktansvärt naiv. Hur kunde jag någonsin tro att det skulle komma en tid då allt skulle vända till det bättre. Visst, till viss del gjorde det väl det men samtidigt blev det hela så jävla mycket värre. Det är verkligen inte meningen att jag ska få uppleva det där som alla andra får eller har gjort.

Annars är allting bättre än någonsin. På alla andra plan går det hur bra som helst. Nu är jag näst högst uppsatt i klassen med mitt förtroende uppdrag som biträdande redaktionchef. Eller Pepes pitbull som han valde att kalla mig.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0