woh
Tiden susar förbi i säven. Solen skiner från en blå himmel med enstaka snövita moln. Den kalla vinden kyler de varma själar som väljer att vara här. Denna platsen är den enda på jorden där vi kan vara oss själva.
Ny tid ny strid. Ny början, ny tid.
Känslan i bröstet sprider sig till resten av kroppen. Reaktionen blandas med tankar och förvirring som får mitt liv att gå runt. Utan verkligheten finns inga drömmar.
Ny tid ny strid. Ny början, ny tid.
Känslan i bröstet sprider sig till resten av kroppen. Reaktionen blandas med tankar och förvirring som får mitt liv att gå runt. Utan verkligheten finns inga drömmar.
Kommentarer
Trackback
