Caroline Johansson

Nu sitter jag här igen. Färdig med allt jag kan vara färdig med. Hade jag varit hungrig skulle jag ta lunch. Jag kan inte äta om jag inte är hungrig, eller jag borde inte göra det. Det tar fortfarande emot att äta kött så det är ännu en anledning till att jag måste vara hungrig för att kunna svälja ett djur.

Detta är sista veckan på Filipstads Tidningen. Jag har lärt mig hur mycket som helst och chanserna att få jobb nästa år igen är nog ganska stora. Jag vill egentligen inte ens tänka på vad jag gör om ett år, det får framtiden utvisa. Oa oa! Nästa vecka handlar om att söka jobb, söka jobb och söka jobb. Jag tar vad som helst, i stort sett. Jag har fixat goda referenser, det smäller mycket högre än arbetsprover har jag märkt. Min personlighet sätter inga gränser för vad jag kan jobba med. Jag är ju så fruktansvärt trevlig och public-service inriktad så jag passar som allt. Hoppas bara jag får chansen att visa det också. Oa oa!

Ingen känning av migrän än i alla fall. Bara för att jag sa det, peppar peppar, kommer det säkert börja pulsera i tinningen och jag blir tvungen att ta ett av dessa dyra piller. Oa oa!

Var det min mage som kurrade? Hmm...