Caroline Johansson

I går korrläste jag några texter, och jag hittade stavfel och ord som fallit bort. Ska det vara så i nyhetstexter som är skrivna av journalister? Visst, detta är en lokalredaktion och chefen berättade att "i vanliga fall har vi inte tid med att korrläsa så som du gör nu". Kanske är det viktigt att ta sig den tiden, jag tycker det i alla fall! Tidspressen gär kanske att man skriver ihop för snabbt och missar sina egna tabbar. Därför sitter jag frivilligt och läser igenom texter, för att ta bort tabbarna. Jag vet ju själv hur förargligt det är!
Jag vet inte hur många gånger jag tänkt "Men jisses, vad har redigeraren tänkt där?" Vissa saker måste man ju bara se. Till exempel mitt misstag på VF. Den gången då jag skrev att en person red på en kamel när det var en häst. Visst, dumt av mig att skriva fel, men redigeraren då? Som satte ihop bild och text. Såg inte han/hon att det var en häst och inte en kamel? I sådana fall var det inte bara jag som var dum. Jag tycker att som redigerare måste man vara noggran och jag lär mig hela tiden att vara mer och mer noggran, tänka i andra banor och så vidare. Bli mer kreativ helt enkelt! Därför tycker jag att man ska läsa igenom texterna som man ska redigera. Att inte ha tid med det är väldigt synd. Det är då stavfel och bortfallna ord hamnar i tryck och ger ett sämre intryck av tidningen. Det är alla de där små detaljerna som gör helheten.
Ett annat exempel var när jag inte visste vart jag skulle skriva texten till en bild jag tagit. Om det skulle vara en bildtext eller en vanlig brödtext. Så jag skrev samma text där brödtexten ska vara och där man skriver in bildtexten. Jag tänkte att "då får ju redigeraren välja hur texten ska se ut". Den som redigerade den sidan tog båda texterna. Alltså fick bilden både en brödtext och en bildtext. Båda texterna var exakt likadana. Hur tänker man då? Det är verkligen bevis på att man inte läser texten man monterar.