Naturlig förklaring?
I natt drömde jag om spöken igen. Kanske inte dröjer länge innan jag ser ett. Jag vet ingen som är så mörkrädd som jag. Vissa personer kan verkligen intyga detta.
Ända sedan jag var liten har jag aldrig kunnat sova ordentligt hemma hos pappa. Jag har alltid varit rädd. Fotsteg, knakande trappor, andetag, ljudet av en kärra och skuggor är starka minnen jag har från min barndom i pappas hus. En gång gick min cd-spelare igång på högsta volym när jag diggade till en låt. Känslan av att inte vara ensam i ett tomt rum, har jag ofta än i dag. Till exempel nu i skrivande stund känns det som om det står någon bakom mig. Självklart har jag skrämt upp mig själv som vanligt, det brukar jag göra.
Pappa har alltid haft en naturlig förklaring till allting som hänt i hans hus. Tills den dagen han satt på mitt övergivna rum och kollade på gamla fotografier. (Jag har inte bott hos pappa på flera år därför kallar jag mitt rum övergivet. Man kan kalla mitt rum hos pappa för ett förvaringsrum.) Då plötsligt tändes sänglampan utan att han ens varit i närheten av den. Sen har han även varit med om att cd-spelaren nere i vardagsrummet gått i gång på högsta volym flertalet gånger. Läskigt.
Vet inte varför jag skriver detta när jag är ensam hemma. Jag är fruktansvärt mörkrädd men som tur är skiner solen ute och klockan är 14.05. Förmodligen kommer jag att ångra detta i natt då jag ska sova.
Ända sedan jag var liten har jag aldrig kunnat sova ordentligt hemma hos pappa. Jag har alltid varit rädd. Fotsteg, knakande trappor, andetag, ljudet av en kärra och skuggor är starka minnen jag har från min barndom i pappas hus. En gång gick min cd-spelare igång på högsta volym när jag diggade till en låt. Känslan av att inte vara ensam i ett tomt rum, har jag ofta än i dag. Till exempel nu i skrivande stund känns det som om det står någon bakom mig. Självklart har jag skrämt upp mig själv som vanligt, det brukar jag göra.
Pappa har alltid haft en naturlig förklaring till allting som hänt i hans hus. Tills den dagen han satt på mitt övergivna rum och kollade på gamla fotografier. (Jag har inte bott hos pappa på flera år därför kallar jag mitt rum övergivet. Man kan kalla mitt rum hos pappa för ett förvaringsrum.) Då plötsligt tändes sänglampan utan att han ens varit i närheten av den. Sen har han även varit med om att cd-spelaren nere i vardagsrummet gått i gång på högsta volym flertalet gånger. Läskigt.
Vet inte varför jag skriver detta när jag är ensam hemma. Jag är fruktansvärt mörkrädd men som tur är skiner solen ute och klockan är 14.05. Förmodligen kommer jag att ångra detta i natt då jag ska sova.
Kommentarer
Trackback
