Caroline Johansson

I morgon går flyttlasset mot Karlstad. Jag kan inte riktigt fatta det än, det är nog därför nervositeten inte har tagit över mina nerver. Pappas bil är fortfarande på lagning men han hade fixat en bil från jobbet. "Nu kan du ta med ett piano om du så vill", sa han. Det är nog en stor bil, synd att jag inte äger ett piano. Jag tror inte att jag hade fått plats med pianot i lägenheten så det spelar ingen roll. Men cykeln ska med! Pappas gamla cykel, min är alldeles för trög. Tror jag har punktering.
Det ser fortfarande ut som tredje världskriget i mitt rum, trots att jag packat ihop alla kläder i sopsäckar och väskor. Det är fortfarande några små detaljer som ska packas ner, någonstans. I morgon ska jag sova hos Milla igen. Jag får inte flytta in förrän på måndagkväll. Jag har två biobiljetter som jag fick av Värmlands Folkblad när jag slutade praktisera där. Dem biobiljetterna kanske kommer till använding i veckan. Jag, Milla, Sex and the City. Tror det skulle bli succé.
Jag vet inte när jag ska hinna med att handla. Till skillnad från Milla vill jag ha lite mat i mitt kylskåp (haha), men jag har faktiskt tänkt köpa banan, det är gott att ha i mat. Så kan man bjuda Milla på något om hon kommer på besök!

Jag vet inte vad som händer i dag. Jag borde förstås säga hej då till folk men jag orkar inte flänga runt. Jag får alltid göra det när jag kommer till Skövde. Som jag sagt förut, tiden räcker inte till. Eller så planerar jag tiden helt fel så att den inte räcker till. Just nu vill jag att tiden ska gå fort så att Robert kommer upp till Karlstad, så jag slipper sova ensam. Sover som bäst när jag har honom att krama om.