Vila i frid
I går tjugo över nio på kvällen fick jag ett telefonsamtal. Det var Björn. Han frågade hur det var med mig, jag svarade att det var bra, lite nervös inför flytten bara. Jag frågade hur det var med honom. "Det är skit, min bror har dött",säger han då.
Björns bror skulle göra ett trick på ett broräcke, onykter. Det resulterade i en fallolycka. Han föll 22 meter, hamnade på sjukhus och kämpade i flera timmar för sitt liv. Lungorna gav upp till slut och det gick inte att rädda honom.
Björns bror hette Robert och skulle snart fylla 20 år. "Jag trodde aldrig att jag skulle begrava min bror", sa Björn. Livet är orättvis. Only the good die young.
Björn är en fantastisk människa, hans bror var säkert likadan med tanke på alla Björns berättelser. Tyvärr hann jag aldrig träffa Robert. Ändå sitter jag här med en klump i halsen. Livet är kort och orättvist.
Jag satt hela dagen i går och oroade mig över min framtid. Björns bror har ingen framtid. Som Björn sa: "Klockan har stannat för honom." Björn skulle flyttat in hos sin bror och börjat jobba i Göteborg. Nu försvann de planerna. Jag sa att han är välkommen till Karlstad, till mig och min pojkvän och säkert till Milla också.
Jag ringde Milla precis. Björn hade ringt henne också. Vi var lika upprörda bägge två. Björn hade sagt att han förmodligen kommer till Karlstad, om inte vi kommer till honom. Milla hade sagt samma som mig, att Björn var välkommen till oss. Hur som helst så finns vi här för världens bästa Björn.
Mina tankar är hos familjen Janson just nu.
Vila i frid Robert Janson.
Björns bror skulle göra ett trick på ett broräcke, onykter. Det resulterade i en fallolycka. Han föll 22 meter, hamnade på sjukhus och kämpade i flera timmar för sitt liv. Lungorna gav upp till slut och det gick inte att rädda honom.
Björns bror hette Robert och skulle snart fylla 20 år. "Jag trodde aldrig att jag skulle begrava min bror", sa Björn. Livet är orättvis. Only the good die young.
Björn är en fantastisk människa, hans bror var säkert likadan med tanke på alla Björns berättelser. Tyvärr hann jag aldrig träffa Robert. Ändå sitter jag här med en klump i halsen. Livet är kort och orättvist.
Jag satt hela dagen i går och oroade mig över min framtid. Björns bror har ingen framtid. Som Björn sa: "Klockan har stannat för honom." Björn skulle flyttat in hos sin bror och börjat jobba i Göteborg. Nu försvann de planerna. Jag sa att han är välkommen till Karlstad, till mig och min pojkvän och säkert till Milla också.
Jag ringde Milla precis. Björn hade ringt henne också. Vi var lika upprörda bägge två. Björn hade sagt att han förmodligen kommer till Karlstad, om inte vi kommer till honom. Milla hade sagt samma som mig, att Björn var välkommen till oss. Hur som helst så finns vi här för världens bästa Björn.
Mina tankar är hos familjen Janson just nu.
Vila i frid Robert Janson.
Kommentarer
Trackback
