Lite musiksnack



Innan klockan tolv i dag hann jag med massa nyttigt.
Jag har ätit en sund frukost med fil, musli och grov smörgås. Kaffe och apelsinjuice är ju självklart också ett måste.
Jag satte igång MTV och där hade de precis kört igång "top ten at ten". Till min stora förtjusning var det Rihanna som de hade listat i dag. Tio låtar med Rihanna på rad och jag var genast igång med mina ryggövningar till dessa ljuva toner. Min mage och min rygg mår nu bättre än de gjort på länge.

Jag blev dock besviken när de hade låten "Unfaithful" så högt upp på listan.
Den kunde lika gärna ha bytt plats med "Pon the replay" som är en av mina personliga favoriter. Jag minns när jag och Sarah satt hemma hos henne i Skara och kollade på MTV, bakis och sega. Så spelar de plötsligt Rihanna med "Pon de replay". Vi satt helt stilla och tysta genom hela låten. Sen sa vi till varandra: "Helvete vilken bra låt".
Pon de replay håller än i dag. Om ni ser mig ute på Nöjes någon gång kan ni ge er fan på att jag skakar min rumpa som mest till Pon de replay. Jag har även koriograferat en egen dans till just den låten. Kanske kommer jag att framföra den någon mer gång, det vet man aldrig.

Jag har precis beskrivit min ena musiksida. Jag har även en annan. Den sidan älskar Kent, Shout out louds, The Knife, Muse, mycket indie och emo helt enkelt. På senare dagar har jag även börjat lyssna på Imperiet. Det är perfekt "jag-har-inget-annat-för-mig-så-jag-städar-lägenheten" -musik.
En artist som många människor jag träffat tycker om är Winnerbäck. Jag har aldrig förstått varken hans musik eller hans storhet. Kanske är det något jag kommer att växa in i. Kanske är det ännu ett vuxenpoäng jag inte plockat, men än så länge håller jag mig utanför hans humlegård.

På kylskåpet har jag och Robert för övrigt satt upp en liten plasch på Tokio Hotel. Inte för att vi lyssnar på dem eller tycker att deras musik är bra, utan bara för skojs skull. Vi har även tagit oss friheten att måla mustascher och skriva "poop" i pannan på dem. Överst skrev Robert "Rädda barnen". De flyger ju i nån slags monsun eller var det nu är de sjunger om, hjälp dem ut så de slutar sjunga om det!


Tokio Hotel pryder vårt kylskåp - för skojs skull.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0