Får jag köpa lite tid?
Jag är så fruktansvärt frustrerad. Nu har jag verkligen tagit mig vatten över huvudet. Inte en enda dag kan jag ta det lugnt. Jag måste plugga varenda jävla dag. Universitet är inte min grej, jag känner mig som en idiot. Jag läser, läser och läser-men ingenting fastnar. Det hjälper inte direkt att det är så fruktansvärt mycket att läsa hela tiden. Jag vill ha ett liv utanför skolan också, men det går inte så bra. När jag inte pluggar har jag dåligt samvete för att jag inte gör det, och när jag pluggar har jag dåligt samvete för att jag gör det. Det finns ju så mycket annat kul att göra men som kommer i andra hand.
I dag var jag på stan med några kompisar från klassen. Vi träffades på ett café och gjorde klart kompletteringsuppgiften vi fick efter vår första tenta (som vi inte blev godkända på). Efter det gick vi och shoppade lite. Det var jättetrevligt och mysigt, framförallt var det roligt.
Efter några timmar kommer jag hem och inser att jag måste plugga. Robert har varit hemma hela dagen och städat duktig som han är. Jag kommer hem, sätter mig på arslet och slår upp grammatikboken. 540 sidor består den boken av kan jag ju tillägga... Sen känner jag att jag skulle behöva plugga hela kvällen, samtidigt som jag vill umgås med Robet. Jag räcker inte till. Kan jag få köpa lite tid?
På grammatiklektionerna går det i 120 km i timmen varje lektion. Det är så fruktansvärt mycket vi ska lära oss så läraren går igenom allting hur snabbt som helst på tavlan, sen får vi läxa att göra "worksheets" och läsa massa kapitel i boken till nästa gång.
Förutom grammatiken har vi en annan delkurs som består av att skriva. Det borde ju ja vara grym på men academic writing är inte min starka sida. Allt ska vara så perfekt. Vi ska analysera, komplettera och framförallt "improve our writing". Det ska göras genom att läsa, läsa och åter läsa i en 399 sidor lång bok.
När jag har så himla mycket att läsa, vet jag inte vad jag ska prioritera. Jag gör lite som jag känner för. Grammatiken kommer i första hand för den är så invecklad och komplicerad och framför allt svår att få grepp om. Skriva kan jag ju ändå i grund och botten, men inte tillräckligt bra för att klara den här kursen.
Jag har som sagt tagit mig vatten över huvudet. Det här med universitetsstudier är verkligen inte min grej, men jag ska ändå göra mitt bästa - mer kan jag inte göra.
I dag var jag på stan med några kompisar från klassen. Vi träffades på ett café och gjorde klart kompletteringsuppgiften vi fick efter vår första tenta (som vi inte blev godkända på). Efter det gick vi och shoppade lite. Det var jättetrevligt och mysigt, framförallt var det roligt.
Efter några timmar kommer jag hem och inser att jag måste plugga. Robert har varit hemma hela dagen och städat duktig som han är. Jag kommer hem, sätter mig på arslet och slår upp grammatikboken. 540 sidor består den boken av kan jag ju tillägga... Sen känner jag att jag skulle behöva plugga hela kvällen, samtidigt som jag vill umgås med Robet. Jag räcker inte till. Kan jag få köpa lite tid?
På grammatiklektionerna går det i 120 km i timmen varje lektion. Det är så fruktansvärt mycket vi ska lära oss så läraren går igenom allting hur snabbt som helst på tavlan, sen får vi läxa att göra "worksheets" och läsa massa kapitel i boken till nästa gång.
Förutom grammatiken har vi en annan delkurs som består av att skriva. Det borde ju ja vara grym på men academic writing är inte min starka sida. Allt ska vara så perfekt. Vi ska analysera, komplettera och framförallt "improve our writing". Det ska göras genom att läsa, läsa och åter läsa i en 399 sidor lång bok.
När jag har så himla mycket att läsa, vet jag inte vad jag ska prioritera. Jag gör lite som jag känner för. Grammatiken kommer i första hand för den är så invecklad och komplicerad och framför allt svår att få grepp om. Skriva kan jag ju ändå i grund och botten, men inte tillräckligt bra för att klara den här kursen.
Jag har som sagt tagit mig vatten över huvudet. Det här med universitetsstudier är verkligen inte min grej, men jag ska ändå göra mitt bästa - mer kan jag inte göra.
Kommentarer
Trackback
