Caroline Johansson

I går gjorde jag bort mig totalt. Jag sa "He do" inför hela klassen+läraren. Jag vet ju att det ska vara "he does", men ändå blev det så tokigt. Jag tycker det är så fruktansvärt obehagligt att prata i klassen. Det är väldigt onödigt att känna så, jag vet, men det kan inte hjälpas.
Vi har precis lämnat in vår första uppsats och det blev jag väldigt nöjd med. Får se vad läraren tycker. Skriva är min grej helt enkelt,-- i alla lägen. Hade vi snackat svenska på lektionerna hade det inte varit några som helst problem. Jag pratade ut med min käre Pirat i går innan läggdags. Han sa att jag förmodligen känner mig så obekväm med att prata engelska i klassen för att jag vet att alla sitter och dömer mig. Det är klart vi gör allihopa. "Han har bra uttal, det låter som om han bryter på baltiska, vad avslappnad hon är när hon pratar, vilket ordförråd hon har" osv...
Mitt svenska ordförråd är guld värt men mitt engelska däremot är väldigt tarftligt. Det hjälper oftast inte att översätta rakt av från svenska. Formuleringar är min grej på svenska, men jag stakar mig så på engelska. I alla fall om jag ska improvisera i klassen. Då blir det "he do" i stället för "he does". Får jag däremot tid på mig att skriva ner mitt budskap istället, blir resultatet tusen gånger bättre.

Vi fick tillbaka vår första hemtenta i går också. Vi i vår grupp kände att det hade gått hur bra som helst och siktade på VG (det högsta man kan få i den här kursen). Våra förväntningar sprack som en barbara när vi fick provet i våra händer. Framsidan var dekorerad med ett U. Unsuccessfull, Utomordentligt dåligt, Underbart fel - Underkänt. På några frågor hade vi inte fått ett enda poäng, fast vi hade kämpat så. Som fyra frågetecken gick vi till vår snälle lärare och frågade vad det var som vi gjort så fel. Han berättade att vi hade missförstått en del av provet. I stället för att ge oss minuspoäng så gav han oss noll--man kan inte få minus på en tenta och tur är väl det. Vi fick ytterliggare en uppgift att göra. Klarar vi den blir vi godkända. Jag fattar inte hur det kunde gå så fel, det som kändes så bra.

I dag ska jag plugga grammatik hela dagen. Det är så fruktansvärt mycket och det är svårt att hålla isär alla termer. Vi lär oss någonting nytt två dagar i veckan. Samtidigt förväntas vi kunna allt som sades veckan innan och veckan innan det osv. Tempot är i bott men det är bara att bita ihop. Jag tror att jag ska börja studera svenska nästa termin och bli lärare. Det känns bra att ha den här kursen i ryggen med all krånglig grammatik.  Jag får rysningar av fina formuleringar och tycker att allt som har med ord att göra är kul. Ja, jag tycker grammatik är intressant, speciellt när det blir lite avancerat. Eftersom jag inte är särskilt bekväm med att prata engelska med folk som jag vet talar mitt modersmål, ska jag nog hålla mig på den svenska fronten.